07 okt
Bedrägeri är den tredje största brottskategorin med ca 200 000 ärenden och närmare 150 000 målsägare varje år. Bedrägerier är också komplexa, högteknologiska och internationellt samordnade operationer som saknar geografisk hemvist och genererar stora brottsvinster, som i hög grad understödjer finansieringen av grov organiserad brottslighet.
Telefonbedrägerier genom social manipulation går ut på att bedragaren ringer (vishing) eller skickar sms (smishing) som ser ut att komma från t.ex. en myndighet, försäkringsbolag eller bank. Därefter stressar bedragaren målsäganden med oriktiga uppgifter – tex att ett stort lån har tagits eller att målsägandens ID-uppgifter blivit kapade – som slutar med att målsäganden loggar in på sitt BankID eller lämnar ifrån sig andra uppgifter som gör att bedragaren kan föra över pengar från målsägandens konton. Ibland avslutas bedrägeriet med att gärningsmannen fysiskt kommer hem till målsäganden och hämtar exempelvis smycken eller bankkort och kod (fysisk vishing).
Den typiska målsäganden är en kvinna, nybliven änka, som är över 80 år och bor i egen lägenhet.
Antalet inkomna anmälningar för telefonbedrägerier har ökat konstant sedan 2018 och ligger nu på ca 3 000 ärenden per månad. Brottsvinsterna har minskat betydligt tack vare bankernas åtgärder, men uppgick i augusti 2025 ändå till ca 26 miljoner kr. Detta kan jämföras med 101 miljoner kr i augusti 2023 och 70 miljoner kr i augusti 2024.
Vid Kriminalistföreningens höstmöte den 7 oktober 2025 berättade Karin Breding, polisintendent på NOA, och Erik Wendeby, jurist på Bankföreningen, mer om hur telefonbedrägerierna går till, vilka aktörer som ligger bakom, hur brottsligheten förändrats och vilka utmaningar som finns samt hur polisen och bankerna arbetar både operativt och brottsförebyggande för att reducera problemet.