Sverige avskaffade den tidsobestämda påföljden internering 1981. Frågan om vilken påföljd som ska kunna användas för lagöverträdare som av olika skäl anses utgöra en fara för samhället men där de nuvarande tidsobestämda påföljderna – livstids fängelse eller rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning – inte kommer i fråga är dock fortfarande aktuell.

I den kriminalpolitiska debatten har en del röster efterfrågat nya möjligheter att kunna frihetsberöva samhällsfarliga personer under obestämd tid. Som argument för en sådan ordning framhålls ofta behovet av att stärka samhällsskyddet och att förebygga återfall i brott. Det kan också ses som en mer träffsäker åtgärd än generella straffskärpningar. Frågan om att återinföra en tidsobestämd frihetsberövande påföljd inrymmer dock mycket svåra etiska och rättsstatliga avvägningar och ställningstaganden som ytterst handlar om att finna en godtagbar avvägning mellan å ena sidan det legitima kravet på skydd mot framtida allvarliga gärningar från gärningspersonens sida och å andra sidan att samhällets ingripande så långt som möjligt ska stå i proportion till den begångna gärningen, det vill säga svara mot brottslighetens allvar. Är det möjligt att tillgodose båda dessa intressen samtidigt?

Till föreningens höstmöte 2024 var justitierådet Stefan Reimer, som var särskild utredare i Utredningen om påföljder, återfall och verkställighet, och tingsfiskalen Jenny Samuelsson Kääntä, som var utredningssekreterare i samma utredning, inbjudna. De berättade tillsammans om utredningens förslag i SOU 2024:48 om en ny tidsobestämd påföljd benämnd säkerhetsstraff.

Publicerad 3 december, 2024 Arrangemang / Föreningsmöten admin