Mellan 2003 och 2022 avled i genomsnitt sju personer årligen till följd av stryp­våld. Det dödliga strypvåldet har varken ökat eller minskat under denna period, men frågan om strypvåld och de risker som strypvåld medför har på olika sätt aktualiserats alltmer på senare tid, inte minst när det handlar om ungas sexuella aktiviteter. Det har från en del håll framförts att strypvåld vid sex bör kriminaliseras.

I september 2025 redovisade Rättsmedicinalverket ett regeringsuppdrag som syftade till att förstärka kunskapen om strypvåld. Av redovisningen framgår bl.a. att strypvåld kan ge allt från inga skador till allvarliga skador och medföra att offret dör. En viktig fråga när det gäller strypvåld är om det finns en gräns för när strypvåldet blir livshotande, det vill säga om det går att identifiera en kritisk punkt när våldet måste upphöra för att personen inte ska riskera att avlida.

Ur ett rättsligt perspektiv kan strypvåld falla under flera olika brottsrubriceringar, från ofredande och misshandel till grovt vållande till annans död eller mord. Juridiska utmaningar inkluderar svårigheter att bevisa uppsåt, att bedöma om gärningen varit livsfarlig, och att avgöra om samtycke till våld är giltigt. Vid strypvåld är de juridiska be­dömningarna ofta beroende av de medicinska kunskaper och slutsatser som ett rättsintyg förmedlar. Medicinska fakta visar att medvetslöshet kan inträda snabbt vid strypning, och att avsaknad av synliga skador inte innebär att våld inte utövats.

Vid Kriminalistföreningens decemberträff 2025 berättade Eva Rudd, överläkare och specialist i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket, och Lena Jansson, senior åklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala, mer om kunskapsläget kring strypvåld och de rättsliga utmaningar som finns med att bedöma denna typ av våld.

Publicerad 3 december, 2025 Arrangemang / Föreningsmöten / Okategoriserade admin