05 mar

Kriminalpolitiken är idag ett av våra mest debatterade samhällsområden och en central fråga på den politiska agendan. Vid valet 2022 var kriminalpolitik för första gången ett av de områden som väljarna ansåg viktigast.


Den svenska kriminalpolitiken har utvecklats från en statligt styrd, institutionsbaserad politik med fokus på straff, via välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens kriminalpolitik. Under innevarande mandatperiod har ett stort antal lagstiftningsprojekt presenterats i syfte att öka repressionsgraden inom straffrätten liksom möjligheten att använda straffprocessuella tvångsmedel. På sikt kommer detta medföra en flerdubbling av antalet intagna i kriminalvårdsanstalt.


Har den förändrade situationen i världen – inte minst flyktingströmmar och hotet från terrorismen – lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken och säkerhetspolitiken? Vilken effekt har polisiära begrepp som ”utsatta områden” och ”gangsterparadis” på politiken och samhällsdebatten? Och hur kan kriminalpolitiken komma att utvecklas framöver?


Vid Kriminalistföreningens marsträff pratade Robert Andersson, lektor och docent i kriminologi och en av författarna till boken Svensk kriminalpolitik, om dessa högaktuella frågor.